glimtar från samtal

hej

varje nytt möte med en klass kräver nya utmaningar. Vad kan då hända av filosofisk vikt under den stund vi träder in klassrummen. Först ska sägas att vi möter en mängd olika klasskulturer och viljan och orken att engagera sig i samtalen kan variera väldigt mycket. Det är dock så att vi emellanåt verkligen märker hur eleverna tänker till och på plats försöker lösa problem de ser med sina egna ståndpunkter beroende på vad som kommit upp under samtalet. Vi gör vad vi kan för att utmana, men känner också att vi lyckas sämre och bättre. Jag har flera gånger också stött på fenomenet att elever passar på att säga saker som de har funderat på tidigare, troligen för att de ser att det passar i detta sammanhang. Ett exempel jag kan ge är från en diskussion om identitet och frågan varför man har olika identiteter beroende på vem man är med. Vi undersökte frågan från flera håll och på olika sätt. En vinkling vi kom in på var bland annat att tjejer gillar äldre killar för de är inte så barnsliga. Detta var viktigt för ett par tjejer att ta upp och vi undersökte därför om yngre killar alltid var barnsliga. Vi stannade länge i frågan vad som kännetecknade ett barnsligt beteende. Det gavs exempel på hur elever beter sig mot lärare genom att tjafsa emot eller ge småkommentarer, typiskt barnsligt. Jag lyfte fram skillnaden, att det handlade om två olika sätt vad det verkade, vilket sedan utvecklades till att gällande den första, att tjafsa emot, så kunde det ibland vara berättigat tycket en elev. Ibland kan lärare ha fel eller vara otydliga och då behövde en vara lite tjafsig. Vi diskuterade därefter om det ingick i ens personlighet att vara tjafsig eller om det var situationen som skapade detta beteende. I slutet av samtalet när eleverna fick möjlighet att ta upp något de ansåg inte kommit fram men som var viktigt kom en ny vinkling fram, men som å andra sidan tycktes vara något som eleven reflekterat kring tidigare. Eleven tog upp det faktum att andra kan säga ”försök inte spela smart” eller ”du tror du är så smart” när han exempelvis förklarar något som någon har frågat. Han ville inte utveckla det mer än så utan slutade nästan mitt i en mening och sa något i stil med att han hade svårt att förklara. Det var genast en annan kille som sa att han trodde han visste vad han menade. Han förklarade då att han (killen som påbörjat idén) inte försöker vara smart eller spela smart och det är konstigt att bli beskylld för att göra sig till på något sätt, (han fick också med i en bisatts att han är smart vilket tycktes också vara en allmän uppfattning, för flera nickade instämmande). Att det var problematiskt att bli anklagad för att försöka vara smart eller överhuvudtaget bli beskylld för att vilja något annat än bara hjälpa till, var helt i linje med vad eleven i fråga ville ha sagt. Jag förstod det som att detta hänt flera gånger dock.

Ibland är det mindre känsliga saker som kan bli stora och intressanta. I en internationell klass (jag hade hjälp av en tolk, då en del elever var nyligen anlända) diskuterade vi bland annat Shan Tes identitetsbyte. Under en sekvens gick vi genom vad som vi förknippar med man respektive kvinna På tavlan spaltade jag upp deras förslag som rörde kläder plus hår och mustasch. Skjorta bestämdes som manligt och när jag ifrågasatte det så menade flera att kvinnor har blus. Dock menade någon att det faktisk är så att kvinnor kan ha skjorta och även andra plagg som kavaj, byxor mm. men män kan inte ha blus tex. När jag frågade hur killarna då vet att det är en skjorta och inte blus och hur ska de göra för att inte ta fel, kom massor med förslag. Knäppningen var en viktig signal, knapparna sitter på höger sida för killarna. andra markörer är blommor. Det finns på blusar men inte på skjortor. Jag ifrågasatte om det verkligen stämde (hållbarheten mao). De skulle hålla ögonen öppna för de. Kragen kunde också signalera om det var ok för killar. Ja distinktionen mellan blus och skjorta ledde till stort engagemang. På min fråga om det var viktigt att känna till det här så tyckte många att det var väldigt viktigt. Måste det vara så undrade jag också. Det var alla inte så säkra på. Under samma samtal diskuterade vi även vilka handlingar i föreställningen som de ansåg som goda respektive mindre goda eller dåliga. Detta var också intressant att se att några ändrade sig efter en del förklaringar från kamraterna.

Nu vill en bara skriva en bok om detta projekt- det är omtumlande och inspirerande och det känns som väldigt viktiga samtal vi för. Distinktionen blus och skjorta kan te sig ointressant- men den kopplades hela tiden till egna erfarenheter av att välja kläder och vilka möjligheter och begränsningar det för med sig och vilka förväntningar som finns på oss. Det är roligt att rota runt, som jag brukar säga