Sezuan i Katrineholm – Johan, vecka 49

Veckan som gått
Veckan har varit rätt lik de tidigare, med ett gäng bra frågor och diskussioner, ett antal mindre seriöst valda ämnen som ändå blivit diskussioner och några eviga frågor. Jag börjar nästan bli lite trött på dessa teman. Mitt intryck är att man har ganska stora möjligheter att påverka var samtalet hamnar. ”Är man ond om man räddar sig själv före en annan” skulle kunna ha blivit en diskussion om ondska och egoism, men blev istället en diskussion om skyldigheter till andra människor. ”Är det fel att Ronaldo filmar?” landade i frågan om det är fel att skolka, genom att en elev noterade att Ronaldo fick betalt ändå, och att det var som att få närvaro när man skolkade.

Jag har också tänkt på tankeexperimentens betydelse. Att kunna dra fram ett tankeexperiment i rätt tid kan ofta göra ett vanligt samtal till ett filosofiskt samtal. Då vinner man oftast elevernas intresse. Ett exempel är under en diskussion om Gud där en majoritet sade sig vara ateister. Jag gjorde ett tankeexperiment med någon som trodde sig vara övervakad av staten genom mobil, övervakningskameror etc. och därför betedde sig oklanderligt och följde alla lagar, så att staten inte skulle ha något att sätta dit hen för. Vore det inte bra om alla gjorde så? Eleverna hajade snabbt kopplingen – kan det inte vara bra att människor tror på Gud oavsett om hen finns eller inte?

Jag tänkte inte på någonting
De får en tankepaus för att hitta på frågor efter att de har valt tema. Efteråt går jag runt och lyssnar med grupperna, hjälper till att göra om deras tankar till frågor om det behövs. Det händer rätt ofta att det är en eller flera i en klass som säger ”Jag tänkte inte på nått”. Då försöker jag locka fram något att jobba med genom att fråga vad som gick igenom huvudet, det kan vara fotboll eller vad man ska göra i eftermiddag. En fråga om fotboll som blev en bra diskussion kom fram på ett sådant sätt, de berättar vad de tänkte på och jag frågar: ”kan man inte göra en fråga om det då?”. Då kommer många på något. ”Är man samma person när man sover?” kom från temat identitet och att eleven tänkte på att hen var trött. Har man fått med en elev på det här sättet är min upplevelse att de fortsätter att vara delaktiga i samtalet, och jag tror att de inte skulle ha varit det annars.

Men så finns det dom som säger ”Jag tänkte inte på något” och håller fast vid det. Ingenting, ingenting alls. ”Jag vet inte” är ett annat vanligt svar. Faktum är att de här svaren är så vanliga att jag har funderat ganska mycket över hur det ska tolkas. Ljuger eleverna? Är de osäkra och nervösa? Kanske ibland, tänker jag, men nog oftast inte. Jag har själv reflekterat över hur hjärnan ibland kan tyckas vara nollställd, helt tom på innehåll på ett sätt som en buddhistmunk nog skulle applådera. Ibland tänker man inte på någonting, helt enkelt – man är förstås upplevande och vaken, men det verkar vara konstigt att säga att man ”tänkte” på bordet och stolen framför sig, även om det var summan av ens medvetandeinnehåll. ”Tänka” är en aktiv process. Det hela förtjänar vidare medvetandefilosofisk undersökning. Kanske dessa elever skulle ha hjälp av en tydligare uppgiftsformulering, så att de får något att hänga upp tankarna på eller något som sätter igång tankarna i rätt riktning.

Det luriga är förstås att man inte vill begränsa de andra elevernas kreativitet när det gäller att formulera frågor. Ofta säger jag varianter på ”försök komma på en fråga på temat som ni vill diskutera”, en ganska bred formulering. Kanske en instruktion som ”det här temat, vad är allra mest intressant med det, när ni tänker på temat, vad kommer upp då – använd det som grund för er fråga” skulle fungera som en medelväg. Samtidigt är det många som inte verkar hänga med på instruktioner över huvud taget – samtidigt som andra tycker att min vana att upprepa allt tre gånger är otroligt irriterande. Min gissning är att de elever som säger ”jag vet inte” ofta är samma elever som inte hänger med på instruktionerna. Det kanske finns någon lösning i att tänka kring medvetandegrad snarare än medvetandeinnehåll.

Nästa vecka
Sista veckan nästa vecka. Min prio ett är att hålla mig så frisk som möjligt. Prio två är att inte tappa intresset i diskussioner som jag haft fem sex mycket liknande innan. Sedan ska jag försöka få så många frågor i smågrupperna som möjligt, apropå vad jag skrev ovan. Att försöka ha papper i grupperna kan vara ett sätt.

Frågor
Är man ond om man räddar sig själv före en annan?
Finns det någon helt god människa?
Är det samma sak att ljuga som att vara tyst om det man vet?
När är man sig själv?
Varför är man god istället för ond?
Är det fel att Ronaldo filmar?
Varför orsakar Gud så mycket elände?
Är det schysst att ge en överviktig person ett gymkort i present?